Att säga, göra, äta: ordspråk och idiomer om mat och vad de menar

”Italienare äter alltid och när de inte gör det, talar de om mat”. Jag kommer inte ihåg vem som är författaren till meningen, men den som sa det har sett mycket om maten och de lexikala vanorna i vårt land. Enligt en färsk undersökning genomfördes på uppdrag av Coca-Cola Italy på ett urval av över 1500 volontärer, 75% av italienarna pratar vanligtvis om mat och han gör det särskilt vid bordet när han är hemma. I 67% av fallen är temat maten som äts i det ögonblicket, medan resten av kakan är uppdelad mellan vad som redan har ätits (20%) och vad som kommer att ätas (13%). Kort sagt, mat är ett ämne som italienarna ... tuggar mycket!

Men om det är sant att vi pratar om vad vi äter, så är det lika sant det vi pratar medan vi äter? Att döma av de många ordspråk om mat som kännetecknar vårt dagliga språk, ja. Så här är en lista över några av de idiom om näring som vi använder oftast, och inte bara för att hänvisa till matlagning. 

Mjöl, brödprodukter och pizza: idiomer om bröd 

Inte alla munkar kommer ut med ett hål (men lyckligtvis finns det många andra mat med hålet att de klarar sig mycket bra!): så här tröstar vi oss vanligtvis när något inte kommer ut precis som vi skulle vilja. Och å andra sidan vet du ofta den som har bröd har inga tänder, och den som har tänder har inte bröd, det vill säga de som har verktygen för att göra vad de vill, tyvärr, har inte alltid råvarorna för att göra det, och vice versa. 

Bröd och tänder är också följeslagare till ett annat ganska vanligt uttryck: if något är (eller är inte) bröd för våra tänder det betyder att vi är (eller inte) upp till situationen och vet (eller inte) hur man kan övervinna hinder och svårigheter i ett visst tillstånd. Ett sätt att säga som också behåller en viss känsla av utmaning och mätning av ens värde, som på vissa sätt liknar den omständighet där man gör panna för focaccia, det vill säga, vi hämnas och betalar tillbaka det fel som lidits med en åtgärd av lika effektivitet. Det verkar som om denna term, redan känd på Boccaccios tid, föddes ur en god grannskick och först senare förvärvade den negativa konnotation som vi använder den idag. I själva verket verkar det som om i gamla tider, när hemmafruar saknade mjöl för att göra bröd, tillgripit de sina grannar, som gärna lånade ut en eller flera "focaccia", dvs. degar, till sina tomma vänner. Ofta återlämnades lånet till dem i form av färskt nybakat bröd.  

Därför är det lämpligt att säga det ibland det är inte allt arbete med sin egen säck! Ett annat uttryck som kommer från medeltiden, den goliardiska, och från översättningen av makarons latin av non est de sack är ditt mjöl, en fras som används för att indikera något som inte helt har producerats av dem som hävdar faderskap. 

Toscana, med dess berömda regionala soppor, skulle det istället vara ordspråket om det inte är soppa är det våtpanna, vilket betyder två saker eller handlingar så lika att de kan vara desamma, liksom de äldre och enklare versionerna av soppa och fuktat gammalt bröd. 

Tristess och sjukdom får istället uttryck i det ovanliga utropet: vad irriterande! Anledningen till sambandet mellan pizza och irritation är inte särskilt tydlig och det finns tre möjliga tolkningar:

• Den första, enligt vilken pizza bör förstås inte i livsmedelssyn, utan som metallhölje av gamla filmer från biografen, kallad pizzor. I det här fallet härrör ordspråket från föreningen med en särskilt lång och monoton film.
• Den andra, som istället tar tillbaka pizza till köket och vill hänvisa exakt tilllåg och platt deg, därför exakt "tråkigt", vilket kännetecknar detta recept. 
• Den tredje, äntligen, vilket alltid betyder den pizza du äter, men bara efter en långsamt stigande, vilket kräver lång väntan och mycket tålamod.  

Men låt oss lämna pizza åt sidan och fortsätta vår granskning av matspråk, varför människan lever inte bara av bröd. Detta uttryck är inspirerat av en biblisk skrift och antyder behovet av män för mer i livet än mat eller lön (även kallad "lön", från den antika romerska seden att betala soldater med en viss mängd dyrbart mineral, eller bekant "limpa").   

Ordspråk om vatten, mjölk och vin 

Inte till Romens tid utan till medeltiden, ett annat latinskt arv som fortfarande används idag, den berömda i vino veritas, eller "i vinet, sanningen". Hänvisningen är vinets förmåga att "smälta" språket för dem som dricker det, vilket således kan hittas i säg bröd till bröd och vin till vin, det vill säga att tala öppet och avslöja exakt hur saker och ting är.

 

Tvärtom motsatt av dem som å andra sidan bestämmer sig för att anta strategin förta det själv: varning används för att be någon att hålla hemligt. Legenden säger att bakom detta bisarra sätt att säga fanns en ganska skvallerig kvinna som, för att undvika att åter falla i frestelsen att tala illa om sina bybor, vändde sig till bekännaren i sökande efter ett botemedel mot denna otryckliga vice. Efter att ha prövat de klassiska hjälpmedlen beslutade prästen att ordinera några droppar heligt vatten för att hålla i munnen utan att svälja när hon kände att ge ut sin dåliga tunga. Därför brukar man rekommendera vatten i munnen till dem som på något sätt vill ... hålla käften!

Inte vattnet utan mjölken går i stället vanligtvis ner och inte bara ner i halsen utan till knäna. Få mjölken ner till knäna (eller känna mjölken i knäna) betyder att vara uttråkad. Det finns två möjliga förklaringar: den första som spårar uttrycket tillbaka till bondvärlden, till när mjölkningen gjordes manuellt och bonden tvingades stanna kvar vid djurets fötter tills han kunde fylla en hink som vanligtvis förvarades. mellan (och så högt som) hans knän. Kort sagt, ett säkert tråkigt och tröttsamt jobb. Den andra versionen tar istället ordet mjölk tillbaka till den latinska etymologin som i en viss böjning skulle ha haft betydelsen av tarmar, tarmar: när dessa eller andra delar av kroppen går ner till knäna beror det på att , du är uttråkad. en hel del! Det är värdelöst att klaga, snarare, för att bättre säga: man gråter inte över spilld mjölk, det vill säga det är liten poäng att ångra något när skadorna redan har skett, i efterhand.  

Och det är inte ovanligt att skadan beror på en viss arrogans, kanske för att vi försökte uppnå allt på ett tag ... vill ha din tårta och äta den också det är faktiskt ett omöjligt åtagande: antingen det ena eller det andra. Slutligen, när vi talar om kvinnor och vin, är det inte ovanligt att de förstnämnda också är associerade med behållarna till den senare. Eller åtminstone till de små. Det sägs att i det lilla fatet finns det gott vin: hur vin bäst förvaras i små fat (men fördelarna med vin i amfora), så små kvinnor är enligt det populära ordspråket särskilt lovande. 

Uttal om kött, fisk och äggmat

Inte så mycket för storleken, som för kvinnornas ålder som vi istället hänvisar till när vi använder ordspråket, inte exakt smickrande, gammal kyckling gör bra soppadet vill säga mogna kvinnor är substanser. Å andra sidan tillhör de som har lite substans båda könen, trots de uppenbara motsatta manifestationerna: de sägs faktiskt att de är all rök och ingen stek. Återstående när det gäller animaliska proteiner är en särskilt obehaglig situation för dem som istället sätter för mycket kött på elden: om köttbitarna som placeras på den heta grillen inte vänds ordentligt kommer något att brinna eller förbli rått. Därför är det bättre att inte överdriva det och alltid ha pulsen på situationen, inom och utanför grillen. 

Av fisken menar italienarna främst den dåliga lukten, på minst två sätt att säga: 

• Fisk stinker alltid från huvudet: det vill säga om något är fel tenderar det att vara den som har ansvaret för det (även om - det måste sägas - fisken luktar inte bara från huvudet). 
• Värden är som fisk, efter tre dagar stinker han: även i detta fall måste nödvändiga specifikationer göras. I själva verket är det inte en insinuering av värdens personliga hygien och, som vi vet, till och med utandningen av fisken beror på metoderna för frysning av fisk. Ordspråket understryker mer än något annat hur en kortare vistelse i allmänhet är mer välkommen än en lång. 

Ägg är också en inspirationskälla för många välbekanta uttryck som hänvisar oss till forntida bondeskick, som chi bryter äggen i korgen. Han är en riktig bråkmakare, för han förstör andras planer, tränger in på ett oväntat och förstörande sätt och förstör allt arbete som hittills gjorts av andra: som ägget som, efter att ha lagts och kläckts under lång tid av hönsen i korgen, bryts för tidigt och upphäver alla ansträngningar. 

Lika värdelös - och lite uppskattad - är aktiviteten för dem som istället nitpick: detta sätt att säga, av avlägset ursprung, indikerar i själva verket en extremt noggrann, pedantisk och noga person som till och med börjar leta efter något som inte finns där (ägg, de har inget hår!). Enligt en alternativ version skulle ägget i fråga vara ett figurativt sätt att indikera en mans skalliga huvud: hårlös lika mycket som ett skal.  

Den som bestämmer sig för måste flytta med stor försiktighet gå på ägg: en annan metafor som myntade för att definiera alla de situationer där du måste vara uppmärksam på de rörelser du gör för att när som helst kan något gå fel och göra en ... omelett! 

Baljväxter, grönsaker och kastanjer: idiomer om "grön" mat  

Som vi hittills har sett finns det många ord om mat av alla slag, men de som har att göra med frukt och grönsaker är bland de mest talrika och fantasifulla, troligen för att de, som en "dålig" mat, lyckades mata inte bara magarna, men också fantasin hos gårdagens och dagens talare. 

Bland de mest mystiska, talesättet gå eller falla som en böna, det vill säga att vara perfekt, att vara ett geni. En term med osäkert ursprung, som kan kopplas till den toskanska smaken för dessa baljväxter eller till det faktum att bönor, liksom bredbönor, ofta användes för att hålla reda på val och offentliga möten. Lite som idag är det fortfarande gjort med korten i julbingot! Uttrycket bör också ges till toskanerna gå till jujubuljong, det vill säga att gå i ensamhet, känna glädje och spänning. För att säga sanningen har jujubes inte så mycket att göra med det, med tanke på att ordet "jujube" i detta fall skulle vara en snedvridning av det toskanska succioleller kastanjer kokta i vatten. 

När kastanjer stiger upp från elden (med kattens tass) istället betyder det att vi förstör någons planer och håller frukten av hans arbete åt oss: den här ordspråket härrör från några sagor enligt vilka, utan att känna till mannen som lagade mat brun på elden använde en busig apa katten för att stjäla dem och äta dem åt honom. Synd att det inte var det tas i kastanj! "Att ta in kastanj" betyder i själva verket att ta ut och används ofta för mindre handlingar. 

Å andra sidan är det inte en liten enhet som försöker dra blod från en kålrot: Uttrycket indikerar den värdelösa och kontraproduktiva ansträngningen för dem som försöker få något från någon som bara inte kan ge det, som blod från en korsfäste. 

Spara get och kålistället härrör det från historien om en jordbrukare som, utrustad med en båt med bara två platser, befinner sig i trubbel med att behöva lasta en get, kål och en varg med sig utan att någon äter någon annan: hur man gör? Gåten har en lösning - som vi lämnar åt dig att hitta - och som har överlämnats till i dag med betydelsen att förena två motsatta behov, vilket dubbelt gynnar dina egna intressen. Kål är också uttrycket för dem som inte finner något relevant mellan två ämnen: det har att göra med kål till mellanmål är vad vi säger när vi vill betona inkompatibiliteten mellan två tal, lika oförsonliga som dessa grönsaker och eftermiddagsmat. En vågad, ibland nästan rolig kombination, verkligen resultatet av en vän med klassikern potatisanda: en person, det vill säga en tvivelaktig humor, eller vars ironi inte är särskilt rolig ... i själva verket erhålls en typ av alkohol (sprit i själva verket) från potatisen som används i vodka och annat populära likörer, inte särskilt värdefulla. 

Och vem bland oss ​​inte har någon vän med lite salt i pumpan? Under romartiden användes pumpor, tömda och torkade, som en behållare för salt, en värdefull tillgång för konservering - liksom för kryddning - av mat: det är därför en tom pumpa det är bara ett omslag utan nyttigt syfte.  

Tutti frutti: en fruktsallad med ordspråk 

Ja, ja vi är frukt! Det vill säga vi är i slutet av måltiden och våra energier är också färdiga, vi är trötta och inte särskilt tonic. I synnerhet finns det tre frukter som är föremål för idiomer som vi vill fokusera på: äpplen, fikon och körsbär.

Ett äpple om dagen håller doktorn borta: ett ordspråk som sedan barndomen lär ut de fördelaktiga egenskaperna hos denna frukt för kroppen. Lyckligtvis för Newton, då äpplet faller aldrig långt från trädet, vilket innebär att föräldrar och barn är lika, även i beteende, så det senare kommer aldrig att skilja sig för mycket från det förra. 

Vårt äpple är inte bara huvudpersonen i familjesaker utan också i kärlek och missnöje: vara den andra hälften av äpplet för vissa betyder det att vara den saknade biten för att göra helheten. Medan det hela är helt stridens ben: ett sätt att säga som har mytologiskt ursprung och konsekvenser som fortfarande ingår i skolböcker. Myten berättar att vid bröllopet mellan Thetis och Peleus var alla gudarna i Olympus närvarande, med undantag av teman, splittringsgudinna, som i hämnd för mottagen brott kastade ett gyllene äpple på bordet graverat med orden " Alla vackrare ". Venus, kärleksgudinnan, Minerva, av vishet, och Juno, Jupiter, kung av Olympus, kämpade om äpplet tills Paris valdes till domare i tvisten. Det var han som tilldelade Venus det gyllene äpplet, som i utbyte gav honom den vackraste kvinnan i världen, det är Elena, före detta hustru till Menelaus, kungen av Sparta, som Paris tyckte att det skulle vara bra att ta med sig till Troja , som inledde den tjugoåriga konflikten också berättad av Homer. Stridens ben representerar därför i figurativ mening föremålet för tvisten, orsaken till grälen mellan två eller flera personer.  

Och när vi talar om banketter och ceremonier är vi säkra på att de gudomliga inte alls har varit fattiga med delikatesser och delikatesser: gudarna är verkligen inte de typer som göra ett bröllop med torkade fikon. Ett uttryck som skämtsamt indikerar bristen på vissa val och önskan att rädda med våld även där det inte är möjligt: ​​som i fallet med äktenskapliga firandet. där grädde på kakan? Så säger man, ironiskt nog, när ett verk är färdigt och det sista elementet saknas för att göra det perfekt, på gott och ont.  

Inte bara matspråk: bestick och köksredskap

Vårt dagliga samtal är därför starkt kryddat med ordspråk om mat som läggs till de ord som har att göra med matlagning, men inte strikt med mat. Ett exempel? Djävulen gör krukorna men inte lockendärför kommer allt som kokar i potten (speciellt om det handlar om fel) förr eller senare till ytan och det finns inget sätt att dölja det. Speciellt eftersom man ibland, i ett försök att förbättra situationen, riskerar falla från pannan i elden! Vilket innebär att man i själva verket går från en kritisk situation (pannan) till en ännu mer kritisk, värre än den första (glöden faktiskt). Den kan användas i de situationer där förändringen, som förväntades vara positiv, visade sig vara mycket mer kontraproduktiv och negativ än utgångspunkten. I själva verket innebär detta idiomatiska uttryck också en antydan till ånger eller ånger, som på något sätt kan kopplas till själva frasens ursprung: som citeras av olika källor skulle detta härröra från en populär berättelse enligt vilken vissa små fiskar, kokta i en panna som fortfarande lever, vid de första dofterna av het olja bestämde de sig för att försöka rädda sig, hoppa ut ur pannan och därmed hamna istället på kolen inte långt borta.

En paradoxal historia om vi tror att vi människor händer tvärtom drunkna eller gå vilse i ett glas vatten, det är att få panik för en bagatell. Bättre än att hålla nerven och framför allt ha kniven på handtagsdelen, det vill säga att vara i en fördelaktig position med avseende på andra eller omständigheter, med full kontroll över situationen.  

Visste du redan dessa ordspråk om näring och deras betydelse? Vilka tycker du mest om? Låt oss veta i kommentarerna!

artikel Att säga, göra, äta: ordspråk och idiomer om mat och vad de menar verkar vara den första på Matjournal.